Jag överdriver inte jag mår verkligen piss nu.



Känner mig lite rädd inför nästa onsdag alltså jag känner mig ändå inte redo för att ta tag i de här än.

Vad é de för fel på mig som inte vill bli frisk i från de psykiska helvetet?
Jag måste säga till Bob att jag inte é redo för att ta tag i de jag vill ju ändå träffa honom och prata.

Mitt psyke har verkligen gått sönder i småbitar nu och snart finns de inget kvar av mig.

Här står jag ensam fastkletad i mörket krossad av all inre smärta .

Finns de nån som förstår hur dåligt jag mår?

Mvh En hopplös psykpassient som inte orkar ta tag i skiten